Rödgröna förbättringar

Politik handlar mycket om pajkastning, men den som ligger ska man inte sparka på! Här följer några förslag på förbättringar för valets stora flopp - "de rödgröna" såhär i eftervalstider:

1. Socialdemokraterna borde byta partiledare till något helt okänt ansikte. En av folket. Någon som är lite längre åt socialismen till och kan väcka liv i partiet. Det som Mona skrev på DN Debatt, men knappast fullföljde, att man skulle återgå till 1910-talets socialdemokrati. Dessutom borde man avsluta samarbetet med kontroversiella radikalsocialistiska Vänsterpartiet - för gott.

2. Miljöpartiet borde satsa på att ta den där rollen som Sveriges tredje största parti när Sverige europiseras och får tre stora partiet. Man borde sluta med att bara prata om att man är ett liberalt parti och istället bli det genom att för det första skrota alla förslag om mobilförbud på tunnelbanor, avskaffande av räntan och utökande av public service till en statlig tidning.

3. Vänsterpartiet borde avsätta "ohly the holy" och sluta hylla honom bara för att han är kontroversiell. Många av hans uttalanden är fullständigt galna och skadar partiet. Ett rangligt radikalt vänsterparti behöver en stark ledare! Först då kan man bli ett radikalsocialistiskt (för att inte säga kommunistiskt) parti. Vill man växa bör man även avsluta samarbetet med partier som inte är radikala, för att nå fler missnöjda väljare.

Valet handlade om rätten att tjäna pengar

Skillnaden på Alliansen och de rödgröna har varit synen på pengar och rättigheter. Känslan av att det är fult att tänka på pengar har avtagit och Sverige genomgår sakta men säkert ett värderingsskifte, från känsla till logik. Plånbokspolitikern är ingenting som upphetsar samhällsengagemanget, men utan koll på ekonomin kan vi aldrig höja bidrag, bistånd och klimatmål.

Ska man kunna tjäna pengar inom i princip alla områden? Hur många rättigheter har egentligen en människa; hur mycket ska staten tillgodose? Det är det som valet handlat om. Just det förutsåg Maud Olofsson när hon för några år sedan talade om ett värderingsskifte. Jag minns hur jag för ungefär två år sen gick på ett seminarium om värderingsskiftet, och där var panelen enig: ett värderingsskifte var möjligt. Från att tro att staten ska fixa allting, till att tro att enskilda individer kunde klara sig själva. Att vi faktiskt genomgått ett värderingsskifte kommer lätt i skymundan när sverigedemokraterna kniper en vågmästarroll och förändrar hela det parlamentariska läget.

Värderingarna som är i förändring är alltså synen på pengar och rättigheter. Jag har alltid tänkt att det måste vara svårt att vara vänster i ekonomiska frågor, eftersom hela argumentationen bygger på att rättigheter är fint och att den som tänker på pengar är girig. Lars Ohly har gjort bort sig när han har sagt att biobesök är en rättighet, men även dagens socialdemokrater har verkligen en dimmig syn på vad som är en rättighet och inte.

Om man fastnat i känslan av att Alliansen driver en kylig politik mot fattiga är det svårt att plötsligt byta uppfattning. Argumentation kring sänkt skatt fungerar inte, för då är man girig. Perspektiven att Sverige har världens näst högstaskattetryck och att massor med pengar försvinner på vägen; pengar som borde stannat hos skattebetalarna, fungerar uppenbarligen inte. Skyller man den oförändrade arbetslösheten på finanskrisen, som drabbat de flesta alla andra länder ännu hårdare, då heter det att man "skyller bort" sig. Människor engageras inte av regeringar som sköter sina finanser på professionellt sätt för då är man en sån där tråkig "plånbokspolitiker". Att den professionaliteten är avgörande för sysselsättningen, miljön och all annan "mer solidarisk" politik glöms liksom bort i havet av känslor.

Förnuft är givetvis ett tråkigt argument jämfört med vänsterns radikala slagord, men jag är i varje fall optimistiskt vad gäller det värderingsskifte som bara börjat. Jag råder inte borgerliga politiker att sluta prata siffror och plånböcker, jag vill bara påpeka problematiken när känslor utan logik möter plånboksargument.

3 anledningar att rösta på Centerpartiet

Först och främst bör nämnas att riksdagsvalet 2010 står mellan två allianser; alliansen och vänsterkartellen. Om du tycker att alliansen är vettigare än vänsterkartellen måste du fundera på om du vill se en grönare, insiktsfullare och förnuftigare allians – för i så fall ska du rösta på Centerpartiet.

Vi är alliansens gröna röst. Centerpartiet är Sveriges äldsta och mest handlingskraftiga miljöparti (första miljömotionen lades redan 1962). ”Miljöpartiet de gröna” påstår sig vara framtidens parti, men frågan är hur vi ska kunna utveckla Sverige och få alla med oss om vi inte kan tänka oss att satsa på vägar, utan bara tåg och tunnelbana. Miljöpartiets miljöpolitik är anpassad för tunnelbaneåkande innerstadsbor som jag, medan Centerpartiet har en miljöpolitik som gynnar hela landet. Vi förstår att folk kan behöva åka bil, och då är det klart bättre att satsa på ett mer miljövänligt bilåkande än att försvåra för bilisterna. Det är tack vare Centerpartiet som alliansen driver en historiskt vass miljö- och klimatpolitik (bland annat satsas 1 miljard kronor på havsmiljön, premie och sänkt skatt för miljöbilar och satsningar på alla biodrivmedel utom miljöskadliga etanol). Rösta på Centerpartiet om du vill se en förnuftig grön allians.

Vi vet hur jobb skapas. Centerpartiet är det parti som förstår och prioriterar företagaren mest och bäst. Socialdemokraterna tror sig kunna skapa jobb genom mer utbildning och handlingslösa uttalanden om att politikerna ska ”skapa jobb”. Vi vet att det är företagen som skapar jobb, och att politikernas uppdrag är att se till att stimulera för företagen att anställa fler. Bland annat genom mindre byråkrati, sänkta skatter och att modernisera Lagen om Anställningsskydd så att unga kan få en fot på arbetsmarknaden, och äldre får en chans att byta jobb utan att riskera att få sparken direkt. Rösta på Centerpartiet om du vill att staten ska skapa förutsättningar för ännu fler jobb.

Vi håller ordning på ekonomin - och vi tror på dig. Statens uppdrag är inte att driva företag, särskilt inte konkursutsatta. Kompetensen och drivkraften finns hos folket, företagarna. Vi får inte glömma att statens pengar kommer från skattebetalarnas plånböcker. Dessutom vägrar vi acceptera att människor föds in i en roll som rik eller fattig, vi vill att alla ska med, på sina olika sätt. Du ska kunna jobba dig till rikedom. Vi tror på alla människors inre förmåga och potential att gå från litet till stort. Vi vill styra kosan från Bidragssverige till Tillväxtssverige. Jantelagar ska bort och människans inneboende kraft ska tas till vara!